Utan alla de människor som varje dag vårdar äldre, lär våra barn att läsa och skriva, klipper våra gräsmattor, lagar mat till skolan, hämtar våra sopor, utan dem skulle vi inte ha någon kommun.
Tyvärr tycker jag att vi under en lång följd av år har sett hur de allt tuffare tiderna har satt spår bland våra anställda. För nedskärningar får konsekvenser. Konsekvenser i form av stress, magont, sömnbrist, känslor av otillräcklighet och ökande sjuktal. När färre ska göra samma eller fler och nya arbetsuppgifter räcker man helt enkelt inte till. För man vill ju göra ett bra jobb. Och då tar man övertiden, stressen och arbetsbelastningen. Men det borde inte vara så.
Jag träffade socionomer för någon vecka sedan och lyssnade på just deras beskrivning av sin arbetssituation. Om arbetsbelastningen och stressen. Jag slogs av vilket fantastiskt engagemang som fanns för arbetet och människorna man möter i ett sådant arbete. Men visst borde man väl som anställd ha tid att fundera lite utanför måsten och balanskrav? Visst borde man kunna ta ut sin inarbetade flextid?Och det är inte bara socionomerna som ger signaler om stressig arbetsmiljö.
Hur ska vi hantera framtiden? Hur ska vi få unga människor att vilja satsa på en framtid inom kommunal verksamhet när bilden vi ger är otrygga anställningar och sjukskrivningar? Lund måste bli hållbart, även för våra anställda. Vi har några förslag på förändringar för att driva på den utvecklingen.
Det kan vi genom att anställa fler som kan göra jobbet. Genom att ge alla möjlighet till friskvård på arbetstid. Den borgerliga majoriteten i Lund bestämde att friskvårdstimmen skulle tas bort. Anledningen sades vara att anställda inom skola, vård och omsorg har liten möjlighet att använda förmånen och att detta är orättvist. Att alla inte har samma möjlighet ”löstes” med att ingen får möjligheten. Istället för att försöka komma åt problemet med att få använder sig av en förmån tar man helt enkelt bort den för alla. Friskvård bidrar till att man mår bra, orkar mer och lever längre. Friskvård förebygger ohälsa och minskar sjukfrånvaron. Minskad sjukfrånvaro är inte bara bra för arbetstagaren, det ger också arbetsgivaren lägre kostnader för sjuklön.
Vi behöver få igång arbetet med att jämställa lönerna. Genom medvetna satsningar lyckades vi minska klyftorna, men vi hade fortfarande en bit kvar till målet: Att utbetala lika lön för likvärdigt arbete. Vi skriver 2014. Det är dags att se till att även våra anställda kvinnor får betalt efter kompetens, inte kön.
Vi måste avskaffa de delade turerna inom vård och omsorg. Att jobba tio timmar på en dag med en paus mitt i allt på tre eller fyra timmar – låter det som ett bra koncept? Hur känns det i kroppen efter en sådan helg? Givetvis är man helt slut och det sociala livet blir också väldigt begränsat till ett fönster mitt på dagen. När passet är slut är det dags att gå hem och sova innan man ska vara på jobbet igen för nästa skift. Systemet känns som taget ur en skildring av äldre arbetsförhållanden – innan åttatimmarsdagen fick inträde på svensk arbetsmarknad. Många av våra kvinnliga anställda inom vård och omsorg arbetar under just sådana förhållanden. Det är dags att ändra på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar