Vad händer med ridhuset del II

Först och främst fick jag som svar att det inte är någon enkel fråga. Nej det klart det inte är. För det har varit många turer om ridhuset – och under många år. Olika lägen för ett nytt ridhus har diskuterats. Sularpsängarna, befintligt läge, Flyinge, till och med i Staffanstorps kommun bland annat. Klart är att nuvarande anläggning inte håller måttet och att en lösning måste komma. Efter en tids utredningar beslutade också Kommunstyrelsen i november 2011 att förorda en ny placering av ridhuset vid Ladugårdsmarken. Och att investeringen skulle prövas för perioden 2013-2015. Beskedet i gårdagens debatt var dock att i de prioriteringar man gjorde i budgeten inte gav utrymme för ridhuset. Däremot finns det med som en investering för 2016 – men även då måste man ju prioritera. Ingen garanti såvitt jag förstår. Jag hoppas att det inte innebär att ridhusets öde än en gång skjuts på framtiden.

Vad händer med Ridhuset?

Sedan länge har lunds kommunala ridhus varit utdömt. Lagstiftning och tidens tand tvingade för ett par år sedan fram en lokaliseringsutredning som resulterade i ett förslag om ett nytt ridhus på Ladugårdsmarken. Denna placering var det enda tänkbara alternativet med hänsyn till kollektivtrafikläge, möjlighet till uteritter samt närhet till själva staden. Lunds civila ryttarförening och den hästintresserade allmänheten i Lund behöver och förtjänar ett slutgiltigt besked om förverkligandet av ett nytt ridhus och att de nödvändiga investeringsmedlen för detta finns avsatta. Under kvällens fullmäktige hoppas jag att få ett besked om hur det blir med ridhuset. Den 30 november 2011 beslutade Kommunstyrelsen att ett nytt ridhus borde ligga vid Ladugårdsmarken och att investeringen borde prövas i investeringsberedningen för 2013-2015. Kultur och Fritidsnämnden fick också i uppdrag att ordna med koordinering och genomförande. Vi och den övriga oppositionen ville att det istället skulle finnas en inriktning med en byggstart 2013 – men det avslogs. Det finns 55 miljoner avsatta 2016- men det är ju utanför den period man beslutade om. Jag hoppas förstås att det är tanken – att det – även om det är senare än vad man har beslutat i Kommunstyrelsen tidigare – sätter fart 1016. Frågan har dock diskuterats länge och beslutet är fattat. Min fråga till kommunstyrelsens ordförande är därför: När kommer planerna på ett nytt ridhus att förverkligas?

För lite och för sent.

Flygblad vi delade ut idag på SUS i Lund

Igår bestämde den borgerliga majoriteten i Region Skåne att skatten ska höjas med 30 öre. Det ger 700 miljoner kronor mer i kassan. 700 miljoner räcker inte för att täcka de behov som finns eller för att stoppa nedskärningarna. Sedan anställningsstoppet infördes förra sommaren har nästan 700 anställda försvunnit. I år måste personalen minskas med cirka 1000 anställda. Det finns dessutom ett underskott att täcka upp. Detta kommer inte en höjning på 30 öre att lösa – och inte heller kommer den som har förlorat jobbat att få tillbaka sin anställning. 700 miljoner är givetvis jättemycket pengar. Det är svårt att föreställa sig hur mycket det är och det kan verka som om det är en stor satsning på sjukvården. Men vad är mest intressant – hur stor ett tillskott är eller om det är ett tillräckligt tillskott? Om jag behöver 7000 kronor för att betala min hyra – kan jag då säga att det räcker om jag får 5000 kronor? Givetvis inte – hyran blir inte lägre på grund av att min inkomst är för låg för att klara av att betala den.

Boende under studietiden? Var god dröj

Ett års väntan på ett korridorrum ger Lund underkänt i SFS, Sveriges förenade studentkårers årliga granskning. I dagens Sydsvenskan kan man läsa om att studenterna kan inte garanteras boende under höstterminen. Vart ska dessa studenter bo under det år de väntar på ett ledigt korridorrum? Eller under de 20 månader – nästan två år, de väntar på att få en lägenhet? Antalet studenter som har antagits har då också minskat med drygt 400 personer sedan förra året. Bristen på bostäder är ett stort problem – eftersom en förutsättning för att kunna studera i Lund är att du faktiskt också har någonstans att bo. Att hänvisas till kompisens soffa eller osäkra andrahandskontrakt är ingen hållbar lösning. Dels för att en sådan boendesituation inte är önskvärd för någon – och dels för att den som lever med ständig oro över sin boendesituation får svårt att lägga kraften på det dom faktiskt flyttade hit för – sina studier. För de flesta finns det inte heller någon alternativ lösning genom att bo i det kommunala beståndet eller köpa en bostadsrätt. Den kommunala hyreskön är även den flera år och bostadsrätterna är dyra att köpa. Inte ett alternativ för den som inte har en miljon på fickan – vilket de flesta inte har. För de flesta blir svaret på förfrågan om boende därför – var god dröj – om ett år har du någonstans att flytta in.

En s-kvinna som gjorde avtryck

I onsdags tog vi avsked av Camilla Odnhoff på ett regnigt Hven. Camillas långa politiska engagemang i såväl Erlanders regering som S-kvinnoklubben eller för den delen i sitt värv som landshövding lever dock kvar på flera sätt. Dels i politiska reformer som hon har medverkat till – men också genom den kunskapsöverföring hon så gärna bidrog med när tillfälle gavs. Eller som förebild – en stark politiker med glimten i ögat. Ständigt vetgirig, ständigt påläst och välformulerad, ständigt någon idé om hur man skulle kunna göra och vad som behöver göras. Under ceremonin vandrade tankarna till ljusa minnen och diskussioner, för visst var det så att man inte alltid var överens i sakfrågor. Om förberedelserna inför S-kvinnor i Lunds hundraårsjubileum och den minnesskrift som Camilla bidrog till. Om hennes inledande kommentarer på ett möte när vi diskuterade hundraårsjubiléet – ”ja här ska ni få höra på någon som ni ser snart är hundra”. Om de e-postmeddelanden man fick någon gång ibland efter något möte när man sagt något som uppskattades av damen (negativa synpunkter har jag aldrig fått skriftligen – däremot direkt på plats). Kreativt stolpskott var rubriken på ett meddelande och frågan gällde att jag hade kritiserat det faktum att man funderade på att dela ut könsstereotypa presenter i samband med ett torgmöte. Medföljde en länk till någon annan tävling från ett större kosmetikaföretag där man kunde vinna läppglans en masse – och en liten slutkläm om att ”det är ju tur att vi inte behöver konkurrera med dem”. Begravningen var vacker, ljus och lättsam, även om det också var jobbigt att ta avsked. För starka personer lämnar avtryck i själen – små eller stora fotspår som gör sig påminda och gnager lite här och lite där. Små skoskav av saknad.

Kan vi skapa plats för fler gymnasieelever?

Den här skrivelsen behandlade Utbildningsnämnden i slutet av förra veckan. Med stöd av Folkpartiet och Centerpartiet fick vi också gehör för den. Det går att påverka, även i opposition.

Söktrycket på Lunds skolor ökar

När Utbildningsnämnden i Lund fastställde antalet elevplatser inför höstterminen stod det klart att söktrycket på Lunds skolor ökar samtidigt som antalet elever i hela Skåne minskar. För fjärde året i rad minskar elevkullarna i åldern 16 - 18 år och utvecklingen förväntas fortsätta fram till åtminstone 2016. Trots detta har Lunds gymnasieskolor för tredje året i rad fått ett ökat antal sökande. En stor del av de sökande kommer från andra kommuner i Skåne. Färre lundaelever söker sig samtidigt till andra kommuner vilket ökar söktrycket ytterligare och behöriga elever kan stå utan plats i de kommunala gymnasieskolorna. Konkurrensen om platserna blir större och risken är att inte alla lundaelever får plats på en gymnasieskola på hemorten.

Kan vi skapa plats för fler?

Vi måste ha som ambition att så många elever som möjligt kan få gå den utbildning de har valt och är behöriga till. I februari 2014 kommer vi att fastställa vår organisation utifrån den preliminära sökbild vi har. Fram till dess behöver vi se över vilka möjligheter vi har att erbjuda fler utbildningsplatser för en ökad skara elever. Detta för att inte åter hamna i en situation där vi tvingas neka en stor grupp elever en utbildning i våra kommunala gymnasieskolor på grund av trångboddhet. Vilket utrymme finns det för fler platser på våra gymnasieskolor och hur kan vi använda befintliga lokaler och utrymmen på ett bättre sätt? Vilka möjligheter har vi att exempelvis sätta upp moduler på gymnasieskolornas utrymmen? Vilken möjlighet finns det att använda sig av lokaler på Vipan för att starta upp fler studieförberedande program där? Inför fastställandet av årets platser stod det klart att det fanns ett behov av fler platser på såväl Samhälls- som ekonomprogrammet. Som ett första steg vore det därför bra att utreda vilka möjligheter det finns att utöka med motsvarande två samhällsklasser och två ekonomklasser till inför nästa sökomgång. Förslagsvis bör dessa utbildningar placeras på Vipan.

Utbildningsnämnden föreslås besluta:

-          Att ge förvaltningen i uppdrag att senast till decembersammanträdet ha inventerat vilka utrymmen det finns för fler platser på våra gymnasieskolor och hur vi kan använda befintliga lokaler för att starta fler klasser för att möta ett växande behov. Utredningen ska också belysa de ekonomiska konsekvenserna av detta.

-          Att ge förvaltningen i uppdrag att senast till decembersammanträdet ha inventerat vilka möjligheter det finns att använda sig av lokaler på gymnasieskolan Vipan för att starta studieförberedande program. Utredningen ska också belysa de ekonomiska konsekvenserna av detta.

-          Att ge förvaltningen i uppdrag att senast till decembersammanträdet utreda förutsättningarna för att starta två samhällsklasser och två ekonomiklasser på gymnasieskolan Vipan med start läsåret 2014/15. Utredningen ska också belysa de ekonomiska konsekvenserna av detta.   

Problem på kvinnokliniken i sommar?

Lägg till bildtext

Kvinnokliniken på SUS har länge dragits med stora problem som en följd av de nedskärningar den politiska majoriteten tvingat på verksamheten. Nu inför sommaren har klinken stora svårigheter med att rekrytera tillräckligt med vikarier för att klara bemanningen. Det innebär att flera avdelningar kommer att slås ihop mellan Malmö och Lund. Exempelvis stänger KK-akuten i Lund och kvinnorna hänvisas till Malmö, medan gravida kvinnor med komplikationer som behöver läggas in bara kan läggas in i Lund.

Idag ställde jag en enkel fråga till Carl-Johan Sonesson (M) ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden:

Kan du garantera att födande kvinnor i Malmö och Lund kan känna sig trygga inför förlossningen trots den uppenbara personal- och vårdplatsbristen?

Svaret fick jag av Michael Sandin (M). Han menade att självklart kan kvinnorna känna sig trygga för att något senare i diskussionen hävda att sparbetingen på verksamheten var något personen och personer från samma parti som personen i den andra talarstolen hittat på, att bristande resurser, inte behov gör att man inte kan hålla kvinnoklinikens akutmottagning Lund öppen under sommaren.

På mina följdfrågor om huruvida det skulle förbättra situationen för en redan hårt ansträngd personal att jobba lite mer, om köerna i Malmö kunde tänkas öka nu när antalet platser minskades, om det inte var så att ett större behov rimligen borde mötas av ett ökat – inte minskat utbud – fick jag inte riktigt svar tycker jag.