Att spänna bågar eller inte - funderingar kring vita jobb och arbetsrätt

Helllra lyst till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.Jag hade faktiskt en förhoppning om att vi skulle våga spänna bågen lite i lärdomsstaden Lund. Att argument om att det faktiskt går, att det är möjligt, att andra vågar och att EU faktiskt har antagit ett nytt direktiv som gör det ännu mer möjligt - skulle hjälpa.
Jag hade fel. Det spändes ingen båge - den plockades inte ens upp.

Ikväll behandlades vår motion om vita jobb i Lunds kommunfullmäktige.
Lunds kommun upphandlar varor och tjänster för stora belopp, bara upphandlingsenheten handlar upp för 650 miljoner kronor årligen till detta till detta tillkommer nämndernas verksamheter på säkerligen det dubbla.

När man som offentlig aktör handskas med skattebetalarnas pengar är det viktigt att man är kompetent och seriös och att de krav som ställs är rimliga att uppnå. Självklart ska vi använda vår konsumentmakt till att främja andra syften. Självklart ska vi använda vår konsumentmakt till att främja sysselsättning för arbetslösa ungdomar, till att ställa krav på miljövänliga produkter, god djurhållning och närproducerade livsmedel med mera. Detta håller alla med om och vi ställer också den här typen av krav regelbundet.

Men med samma självklarhet som vi kan främja drägliga villkor för djur så säger vi nej och stopp på belägg när det handlar om människors arbetsvillkor något som för mig framstår som fullständigt omöjligt.

Tyvärr avslogs den - med motiveringen att det går ju inte att göra på grund av lagstiftning.
Trots att man kan göra det i andra kommuner - en bara en och en halv mik bort - Malmö. Trots att det togs ett nytt EU-direktiv i januari som ger möjlighet att ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Argumentet om att man vill men det går inte faller därför platt. Slutsatsen måste vara att man helt enkelt inte vill ställa högre krav på arbetsmiljö och arbetsvillkor. Man vågar inte ens plocka uppbågen, än mindre spänna den. Förhoppningsvis kan vi ändra på detta efter valet.

Nedan kan ni läsa motionen:


Motion till lunds kommunfullmäktige

Vita jobb - Ansvar för arbetsmiljö och schyssta villkor vid upphandlingar

Det behövs en uppförandekod för leverantörer

Lunds kommun är en stor upphandlare av varor och tjänster. Varje år genomför kommunen upphandlingar för åtskilliga hundra miljoner kronor årligen. Det gör oss till en stor och viktig aktör på marknaden för upphandlade tjänster. Det är självklart viktigt att alla dessa upphandlingar görs på ett ekonomiskt effektivt sätt. Men det innebär också en möjlighet att genom sociala klausuler exempelvis bekämpa svartjobb, bidra till en god och bra arbetsmiljö samt att främja sysselsättning för grupper som idag står långt från arbetsmarknaden.

Nyligen beslutade Kommunstyrelsen att den gällande Uppförandekoden i Lunds kommun skulle tas bort och ersättas med krav på att den upphandlande enheten ska bedöma om det finns risk för brott mot grundläggande arbetslagstiftning och mänskliga rättigheter i produktionskedjan för upphandlingens föremål och utifrån denna bedömning ställa relevanta etiska krav, förutsatt att kraven går att kontrollera. Vidare bestämdes att en rutin för hur etiska krav skulle ställas och följas upp på ett lämpligt sätt för att underlätta arbetet för upphandlande enheten samt att det i den rutinen ska ingå hur en riskbedömning ska genomföras. Tillvägagångssättet återfinns numera i ”Riktlinjer för samhälleliga mål” som ingår i Lunds kommuns inköps- och upphandlingspolicy. I riktlinjerna ställs bl.a. krav på tillämpning av ILO:s åtta kärnkonventioner, FN:s barnkonvention och arbetarskydd, lagstiftning och minimilön och socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Om bedömningen visar att risk föreligger ska relevanta etiska krav formuleras i förfrågningsunderlaget på ett lämpligt sätt, förutsatt att kraven går att kontrollera. Bedömningen av vilka krav som är nödvändiga att ställa i upphandlingen ska ingå som en del av planeringsfasen till varje upphandling.

I praktiken innebär det att man flyttar beslutet om vilka principiella frågor som ska genomsyra kommunens upphandlingar. Besluten fanns tidigare på den politiska nivån, där man kan ange vilka konventioner, principer och krav som ska gälla i en övergripande uppförandekod, till en tjänstemans bedömning i varje enskild upphandling. Principiella överväganden bör ligga på en politisk nivå. Ytterst är det också politikerna som får bära ansvaret i det fall ett krav på exempelvis arbetsrätt inte har ställts. Genom att ha en kod som tar upp vissa grundläggande principiella krav kommunen ställer minimeras risken för att något krav som kunde ha ställts inte uteblir.

Sociala krav vid upphandlingar
Enligt såväl EU:s upphandlingsdirektiv som Lagen om offentlig upphandling (LOU) är det möjligt att ta sociala hänsyn genom olika former av sociala klausuler vid fullgörande av kontrakt. Sådana villkor kan syfta till att bekämpa arbetslöshet, främja anställningar av personer med särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden samt att anställa personer med funktionshinder. Det kan handla om att verka för sysselsättning bland ungdomar eller att verka för en jämn könsfördelning (exempelvis bekämpning av sektoriell yrkesmässig segregering). Sociala klausuler kan formuleras i form av villkor på anbudsgivare som exempelvis förbinder sig att göra något aktivt för att främja jämlikhet eller mångfald i frågan om kön eller etniskt ursprung vid utförandet av arbetet. Det kan handla om att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen, att anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildningar för arbetslösa eller ungdomar.
Flera kommuner i Sverige har redan infört regler om sociala krav eller sociala klausuler i sina upphandlingspolicys eller upphandlingsreglementen. Genom tillämpning av sociala klausuler använder man modern ekonomistyrning, inom ramen för ett sedvanligt upphandlingsförfarande, som ett sätt att uppnå andra politiska målsättningar.

Bekämpa svartjobb
Den svarta arbetsmarkanden är ett stort och växande problem. Den svarta sektorn omsätter åtskilliga hundra miljarder kronor årligen. Dessa pengar beskattas inte och medför ett stort bortfall från statskassan. Dessutom saknar naturligtvis de anställda i den svarta sektorn det skydd som tillkommer andra anställda genom exempelvis arbetsmiljölagen och arbesttidslagen. Det är därför mycket viktigt att Lunds kommun bidrar till att bekämpa denna svarta ekonomi inom ramen för sin upphandlingsverksamhet.

I Kalmar kommun finns sedan ett par år ett krav på att de leverantörer som ska sluta avtal med kommunen ska uppvisa hög affärsetik, att de följer gällande nationella lagar, och att de inte på något sätt medverkar i korruption, bestickning, bedrägeri eller utpressning. Liknande formuleringar finns även i Malmö stads uppförandekod för upphandlingar som nyligen har uppdaterats.

Vi anser att Lunds kommun ska ställa sociala villkor vid upphandling i den utsträckning som det är påkallat och med hänsyn till upphandlingens art.

Vita jobb
Upphandlingsmodellen Vita Jobb har funnits sedan 2004, det startade som ett samarbete mellan Stockholms stad och fackförbunden Fastighetsanställdas förbund, Svenska byggnadsarbetarförbundet, Svenska Elektrikerförbundet, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Svenska Målarförbundet och Svenska Transportarbetarförbundet. Vita Jobb använder regelverket kring upphandling för att förhindra social dumping och svart arbete. Förbunden som driver Vita Jobb har sin bakgrund i de branscher som ofta drabbas av svart arbete. Företag som deltar i upphandling enligt Vita Jobb modellen är skyldiga att ge sina anställda minst motsvarande ersättning som utgår enligt svenska kollektivavtal. Vita Jobb är en upphandlingsmodell som inte ersätter eller påverkar fackförbundens ordinära verksamhet.

I det fall det i enlighet med upphandlingsavtalet ska tillämpas sociala villkor finns det även skyldighet att följa upp dessa. Ibland kan dessa uppföljningar kräva expertkunskap. I dessa fall kan till exempel upphandlande myndighet och facken träffa en överenskommelse om att expertkonsulter medverkar vid arbetsplatsbesök och att kontroll av avtalade krav efterlevs.
Modellen innebär bl.a. att man inför ett förbud mot svartjobb och att det finns en skyldighet att tillämpa de sociala villkoren i lag och i branschens kollektivavtal. Skyldigheten omfattar även att kontrollera att egna underleverantörer uppfyller villkoren. Vid brott mot reglerna har man även möjlighet att införa kraftfulla sanktioner.

ILO:s konventioner
ILO:s konvention 94 gör det möjligt för myndigheter och offentliga organ att säkerställa att upphandlingar inte sker till priset av en dumpning av gällande löner och arbetsvillkor. Konventionen används vis upphandlingar i andra europeiska länder och gemenskapsrätten ställer inte upp några hinder för att använda sig av konventionen. Att tillämpa ILO:s konvention 94 skulle innebära att Lunds kommun kan ställa högre sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster vid offentlig upphandling. Av kommunens nuvarande gällande principer framgår bl.a. att kommunens leverantörer ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet och att produkter som levereras till kommunen ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med ILO:s kärnkonventioner. Det ligger därför inte långt bort att även tillämpa principer som ställer krav på att entreprenörens anställda ska garanteras arbetsvillkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort i den bransch och i det område där arbetet utförs. Vid en revidering av uppförandekoden och upphandlingspolicyn bör man också i samband med det undersöka hur man ska kunna arbeta i enlighet med ILO:s konvention 94. Vi tycker att dessa krav är fullt rimliga att ställa i en kommun som Lund som varje år upphandlar varor och tjänster för åtskilliga hundra miljoner kronor. Dessutom säger sig Lunds kommun i olika samanhang vilja vara ett föredöme på hållbarhetsområdet.

Vi föreslår därför att:

att Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att komplettera och uppdatera den befintliga inköps- och upphandlingspolicyn med tydliga krav som garanterar att:

• Entreprenörer och underentreprenörers anställda ska garanteras arbetsvillkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort i den bransch och i det område där arbetet utförs.
• Det blir möjligt att ställa större krav på ökad social hänsyn på leverantörer och underleverantörer.
• Kraven i ILO:s konvention 94 ska gälla i upphandlingsförfaranden i Lunds kommun.
• Den så kallade Vita jobb-modellen inkluderas.

att Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att utarbeta en uppförandekod för leverantörer och underleverantörer som garanterar den ovan angivna villkoren samt de villkor samt de villkor som finns kommunens inköps- och upphandlingspolicy.

Stoppa nedskärningarna

Flygblad vi delade ut på SUS i Lund igår

Ingen kan ha missat mediabruset o nedskärnignarna på bl.a. Helsingborgs lasarett. 30 färre vårdplatser på Helsingborgs lasarett - och hundra anställda kan försvinna från sjukhusen i nordvästra Skåne. Från s sida såg vi redan i höstas att den borgerliga skattehöjningen var för liten och kom för sent.

Det här är dessvärre en av konsekvenserna - behov av både anställda och vårdplatser till trots - nu får det vara nog.

Borgerlig privatiseringsiver

I september är det val och möjlighet till en ny majoritet i rike, region och kommun. Förra veckan beslutade borgarna i Vård och Omsorgsnämnden att trycka på startknappen för att återigen upphandla boendena Solbacken, Österbo, Fäladshöjden och Björkbacken. Avtalstiden förslås bli sju år – det vill säga långt efter eventuella nya majoriteter har tillträtt efter att väljarna har sagt sitt. I samma anda bestämde man även att upphandla driften av servicebostäderna på Spolegatan och Örnvägen. Man förlängde också Vardagas (tidigare Carema) avtal på Nibblegården och Ärtan.

Att ett halvår innan ett val välja att föreslå nya upphandlingar som ska gälla under lång tid är också att förhindra en ny majoritet att bedriva den politik man går till val på – och också väljarnas möjlighet att säga sitt i frågan.

Alternativen är flera. Dels kan man kanske förlänga nuvarande avtal ett år eller två för att ge möjlighet att undersöka om man kan driva verksamheten i egen regi samtidigft som nuvarande entreprenör kan fortsätta verksamheten. Man skulle då inte heller binda upp en ny majoritet vid sin politik. Man kan skriva in klausuler i avtalen som talar om vilka möjligheter det finns att säga upp avtalen i förtid och kanske också vad det skulle kosta. Man kan passa på att undersöka vilka möjligheter och vilka konsekvenser det skulle bli att driva verksamheten i kommunens regi istället. Inget av detta verkar man dock intresserad av att göra.

Det bästa alternativet vore förstås att försäkra sig om att eventuella beslut om tilldelning (vem som får kontraktet) ligger först efter det att en ny majoritet har tillträtt i nämnden. Då får väljarna möjlighet att säga sitt även i den här frågan.