Kan vi skapa plats för fler gymnasieelever?

Den här skrivelsen behandlade Utbildningsnämnden i slutet av förra veckan. Med stöd av Folkpartiet och Centerpartiet fick vi också gehör för den. Det går att påverka, även i opposition.

Söktrycket på Lunds skolor ökar

När Utbildningsnämnden i Lund fastställde antalet elevplatser inför höstterminen stod det klart att söktrycket på Lunds skolor ökar samtidigt som antalet elever i hela Skåne minskar. För fjärde året i rad minskar elevkullarna i åldern 16 - 18 år och utvecklingen förväntas fortsätta fram till åtminstone 2016. Trots detta har Lunds gymnasieskolor för tredje året i rad fått ett ökat antal sökande. En stor del av de sökande kommer från andra kommuner i Skåne. Färre lundaelever söker sig samtidigt till andra kommuner vilket ökar söktrycket ytterligare och behöriga elever kan stå utan plats i de kommunala gymnasieskolorna. Konkurrensen om platserna blir större och risken är att inte alla lundaelever får plats på en gymnasieskola på hemorten.

Kan vi skapa plats för fler?

Vi måste ha som ambition att så många elever som möjligt kan få gå den utbildning de har valt och är behöriga till. I februari 2014 kommer vi att fastställa vår organisation utifrån den preliminära sökbild vi har. Fram till dess behöver vi se över vilka möjligheter vi har att erbjuda fler utbildningsplatser för en ökad skara elever. Detta för att inte åter hamna i en situation där vi tvingas neka en stor grupp elever en utbildning i våra kommunala gymnasieskolor på grund av trångboddhet. Vilket utrymme finns det för fler platser på våra gymnasieskolor och hur kan vi använda befintliga lokaler och utrymmen på ett bättre sätt? Vilka möjligheter har vi att exempelvis sätta upp moduler på gymnasieskolornas utrymmen? Vilken möjlighet finns det att använda sig av lokaler på Vipan för att starta upp fler studieförberedande program där? Inför fastställandet av årets platser stod det klart att det fanns ett behov av fler platser på såväl Samhälls- som ekonomprogrammet. Som ett första steg vore det därför bra att utreda vilka möjligheter det finns att utöka med motsvarande två samhällsklasser och två ekonomklasser till inför nästa sökomgång. Förslagsvis bör dessa utbildningar placeras på Vipan.

Utbildningsnämnden föreslås besluta:

-          Att ge förvaltningen i uppdrag att senast till decembersammanträdet ha inventerat vilka utrymmen det finns för fler platser på våra gymnasieskolor och hur vi kan använda befintliga lokaler för att starta fler klasser för att möta ett växande behov. Utredningen ska också belysa de ekonomiska konsekvenserna av detta.

-          Att ge förvaltningen i uppdrag att senast till decembersammanträdet ha inventerat vilka möjligheter det finns att använda sig av lokaler på gymnasieskolan Vipan för att starta studieförberedande program. Utredningen ska också belysa de ekonomiska konsekvenserna av detta.

-          Att ge förvaltningen i uppdrag att senast till decembersammanträdet utreda förutsättningarna för att starta två samhällsklasser och två ekonomiklasser på gymnasieskolan Vipan med start läsåret 2014/15. Utredningen ska också belysa de ekonomiska konsekvenserna av detta.   

Problem på kvinnokliniken i sommar?

Lägg till bildtext

Kvinnokliniken på SUS har länge dragits med stora problem som en följd av de nedskärningar den politiska majoriteten tvingat på verksamheten. Nu inför sommaren har klinken stora svårigheter med att rekrytera tillräckligt med vikarier för att klara bemanningen. Det innebär att flera avdelningar kommer att slås ihop mellan Malmö och Lund. Exempelvis stänger KK-akuten i Lund och kvinnorna hänvisas till Malmö, medan gravida kvinnor med komplikationer som behöver läggas in bara kan läggas in i Lund.

Idag ställde jag en enkel fråga till Carl-Johan Sonesson (M) ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden:

Kan du garantera att födande kvinnor i Malmö och Lund kan känna sig trygga inför förlossningen trots den uppenbara personal- och vårdplatsbristen?

Svaret fick jag av Michael Sandin (M). Han menade att självklart kan kvinnorna känna sig trygga för att något senare i diskussionen hävda att sparbetingen på verksamheten var något personen och personer från samma parti som personen i den andra talarstolen hittat på, att bristande resurser, inte behov gör att man inte kan hålla kvinnoklinikens akutmottagning Lund öppen under sommaren.

På mina följdfrågor om huruvida det skulle förbättra situationen för en redan hårt ansträngd personal att jobba lite mer, om köerna i Malmö kunde tänkas öka nu när antalet platser minskades, om det inte var så att ett större behov rimligen borde mötas av ett ökat – inte minskat utbud – fick jag inte riktigt svar tycker jag.

PRO, skatten och välfärden

Med kort varsel fick jag kasta mig in i en allmänpolitisk debatt och frågestund hos PRO (Pensionärernas Riksorganisation).

Hos oss i panelen var huggtänderna vässade och det blev bra studs i diskussionen. Jag lyfte bland annat upp vikten av träffpunkter och servicelinjer – för att skapa sociala mötesplatser och möjligheten att åka kollektivt. Träffpunkterna fyller en social funktion och ger den som kanske sitter hemma ensam mycket en möjlighet att leva ett aktivt liv och skapa sig ett umgänge som ger en mer meningsfull vardag. Utgångspunkten måste vara att behovet av social samvaro knappast försvinner för att man blir äldre och kanske inte är så mobil längre – varför skulle det vara så?

Vi pratade också om våra olika budgetalternativ och vi Socialdemokrater fick kritik för att vi föreslår en skattehöjning om 40 öre (Miljöpartiet föreslår 60 öre och Vänsterpartiet (80). På sätt och vis var det bra – för då kunde vi diskutera vilka behov som finns och vilket ansvar vi har som politiker att se till att vi har fungerande barnomsorg, skola, socialtjänst, äldrevård och mycket annat. Och visst finns ett värde i att hålla nere skatten – men inte till vilket pris som helst – jag menar att vi har passerat gränsen om vi ska kunna erbjuda en bra välfärd. Det är dock inte oproblematiskt att kommuner och landsting runt om i riket går fram med skattehöjningar för att svara upp till behoven. Ökade kostnader beror delvis på en statlig politik där reformer inte finansieras - och att nedmonteringar av exempelvis socialförsäkringssystemet har gjort att fler personer behöver ekonomiskt bistånd – en kostnad som hamnar hos kommunen. När kommunerna tvingas höja skatten för att svara upp till behoven höja den för alla – oavsett inkomst – det finns ingen inkomstutjämnande effekt i den kommunala skatten – till skillnad från en statlig skatt som kan ha den effekten.

Men jag tycker inte att det är rimligt eller hållbart att man får springa benen av sig inom exempelvis äldreomsorgen – eftersom nedskärningar har gjort att man har minskat personalen med så mycket som en femtedel på en del boenden. Jag vill inte heller se fler lärare som sjukskriver sig på grund av sin stressade arbetssituation. Eller att personal väljer att gå ner från heltid till deltid för att de inte orkar arbeta heltid längre. Vi har inte bara ett ansvar för verksamheten utan också för den personal som arbetar i verksamheten. Om inte det var nog att konstatera att behoven kräver större intäkter även om vi vänder på varenda sten, finns det en sak till. Att jag tycker att det är bättre att var och en bidrar efter förmåga efter våra behov – att det vi bär gemensamt blir en mindre börda än om var och en ska betala själv.

Kvällsutflykt till Malmö

Diskussioner om vilka olika frågeställningar man utgår ifrån i arbetet

Gårdagen avslutades med en avstickare till Malmö för ett studiebesök på RIKC (Romskt informations och kunskapscenter). Centret, som också är ett medborgarkontor, arbetar utifrån en nationell strategi för romsk inkludering. För att öka romsk delaktighet och inflytande i samhället. Man ger stöd och information till romer i olika samhällskontakter. Det kan handla om att vara ett stöd för en elev i skolarbetet eller att starta upp en förening. Att hålla informationsträffar och temakvällar tillsammans med myndigheter, romska organisationer och frivilligorganisationer. Att sprida kunskap kring romsk historia, levnadsförhållanden och utmaningar. Det var en intressant och givande kväll med diskussioner om klass, folkhälsa, utbildning, arbete, framtidstro och mycket mer att ta med sig i arbetet i Lund.