Det behövs besked om ridskolans framtid

Sedan flera år har Lunds Civila Ryttarförening (LCR) bedrivit sin verksamhet vid det kommunala ridhuset på Smörlyckans idrottsplats. För två år sedan i november 2011 ställde sig kommunstyrelsen bakom att flytta ridhuset till Ladugårdsmarken. Trots detta har inga konkreta beslut fattats.

Sedan länge har framförallt ny lagstiftning på djurhållningsområdet inneburit att nuvarande anläggning inte kan uppfylla flera av de krav som ställs på en modern hästsportsanläggning. När kommunstyrelsen fattade sitt beslut 2011 bestämdes att kostnaderna för en ny ridanläggning skulle investeringsberedas under 2012. Några beslut fattades dock inte - och därmed gavs inte heller några besked till LCR.

En investering i ett nytt ridhus kommer att kosta över 60 miljoner kronor, pengar som delvis beräknas kunna fås tillbaka vid en eventuell framtida exploatering av marken. Socialdemokraterna har i sina budgetförslag inarbetat dessa kostnader utan att få stöd för detta av majoriteten.

Trots att ett inriktningsbeslut har fattats har inga konkreta åtgärder vidtagits. Inte heller har några besked getts till ridklubben varken om det blir fråga om en flytt eller om man istället ska investera i befintlig anläggning. Det måste komma ett besked och jag har därför frågat Mats Helmfrid varför inget händer i en interpellation som kommer att behandlas efter nyår i Kommunfullmäktige. Lunds civila ryttarförening och den hästintresserade allmänheten i Lund behöver och förtjänar ett slutgiltigt besked om förverkligandet av ett nytt ridhus och att de nödvändiga investeringsmedlen för detta finns avsatta. Låt oss hoppas att det nya året bär med sig ett sådant besked.

Dyrare familjerådgivning

Avgiften hos kommunens familjerådgivning har legat på samma nivå under många år och nu föreslår borgarna en höjning av avgiften med 200 kronor till 300 kronor per besök. Varför gör man detta undrar man?

At t den varit låg i flera år är väl knappast ett argument att höja den nu? Att efterfrågan har ökat och att man behöver utveckla verksamheten är inte heller ett särskilt hållbart argument. Visst pekar allt på ett ökat behov av verksamheten. Men att ett behov ökar och att man behöver bygga ut en verksamhet behöver inte nödvändigtvis betyda att man ska höja en avgift. Såvida man inte vill ha ett större inslag av avgiftsfinansiering – där kostnaden läggs på den enskilde som behöver verksamheten - istället för solidarisk finansiering via skattesedeln – var och en efter förmåga och behov - förstås.

En effekt som kan uppstå är att färre personer väljer att besöka rådgivningen och därmed få det stöd som detta innebär. Den möjliga intäktsökningen är dessutom försumbar i relation till det uteblivna stöd som föräldrar och barnfamiljer går miste om de på grund av den höjda avgiften väljer att inte besöka familjerådgivning. Inte minst hamnar barn ofta i kläm när familjer har svårt att samarbeta. Det är inte heller ovanligt att familjens ekonomiska situation ofta är en bidragande orsak när konflikter uppstår.

Av förvaltningens utredning framgår att barn i resurssvaga familjer kan bli särskilt utsatta av avgiftshöjningen. Alltför få söker avgiftsbefrielse.
Det upplevs som skamfullt. Risken finns därmed att ekonomiskt svaga familjer avstår från rådgivning överhuvudtaget.

Det borde snarare vara lika naturligt att söka hjälp hos socialförvaltningen som att gå till vårdcentralen. Det här förslaget är ett steg i helt fel riktning. Vi yrkade avslag.

Skapa fler platser i Lunds gymnasieskolor

Det är trångt i Lunds gymnasieskolor.
Ikväll behandlade Utbildningsnämnden utbudet av gymnasieplatser i Lund för hösten 2014. Många elever vill gå i Lunds gymnasieskolor, så många att flera behöriga sökande inte får plats – skolorna är fullproppade och diskussioner förs om att bygga en femte gymnasieskola. Men även om det beslutas att sätta spaden i marken inom en snar framtid tar det ju ett par år att bygga en ny skola.

Och fram till dess har vi en situation där vi har lundelever – och elever från andra kommuner - som inte får plats på en kommunal skola i Lund. Givetvis är det glädjande att så många söker sig till Lunds kommunala gymnasieskolor – i en del andra kommuner har man direkt motsatta problem. Men det skapar också stora utamningar när det gäller att försöka ge eleverna möjlighet att läsa det de vill och var de vill. På kvällens sammanträde gjorde vi ett försök att ge fler elever möjlighet att läsa i Lund – genom att starta två nya program (två samhällsklasser och två ekonomiklasser) på gymnasieskolan Vipan. Detta skulle skapa både fler utbildningsplatser och ge gymnasieskolan ifråga en mer generell profil igen – något jag tror är bra.

Dessvärre vann vårt yrkande inte gehör hos majoriteten. Däremot föreslog moderaterna att nämnden skulle ta fram ett underlag spm redocisar behov av lokaler samt de ekonomiska konsekvenserna av att inrätta studieförberedande program på Vipan. Och att detta ska redvisas i februari. Så i vilket fall som helst har positionerna flyttats fram något.

Men samtdigt betyder ett nej till två ekonomi och två samhällsklasser med start i höst att det kommer skjutas ytterligare framåt i tiden. Det betyder att vi har fyra klasser färre till hösten än vad vi hade kunnat ha. Det tycker jag är synd.